Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Samverkansprojekt ska förbättra hjärtvården

ÖRNSKÖLDSVIK. Ett stort projekt ”Hjärtprojektet” pågår i samverkan mellan den slutna vården, primärvården och Hjärt- och lungsjukas förening.
Flera förbättringsområden har ringats in. Syftet är att utveckla hjärtsjukvården, också med förebyggande insatser och rehabilitering.

Annons

Patienter med hjärt-kärlsjukdomar utgör en stor patientgrupp i hälso- och sjukvården. Numera debuterar sjukdomen i allt tidigare åldrar.
Den medicinska utvecklingen och ökad kunskap om rehabilitering och förbyggande åtgärder ökar möjligheterna till att förbättra vården för dessa patientgrupper, vilket också lett till nya nationella riktlinjer, säger Monica Johansson, tillförordnad sektorchef vid förvaltningen.
Örnsköldsviks sjukhus kom att bli föremål för uppmärksamhet för två år sedan då Hjärt- och lungsjukas riksförbund betygsatte rehabiliteringsinsatser för patienter med kranskärlssjukdomar vid landets sjukhus. Då tilldelades Ö-viks sjukhus endast ett hjärta av fem möjliga.
Resultatet och de nya nationella riktlinjerna för kranskärlssjukvård aktualiserade behovet av att se över vilka förbättringar som är nödvändiga inom hjärtsjukvården i Örnsköldsvik, säger Monica Johansson.

VÅRDPROGRAM SKA INFÖRAS
Projektledaren Maria Gustavsson har besökt andra sjukhus i landet för att se hur de bedriver och utvecklar vården för hjärtpatienter.
Vi har framför allt tittat på nerskrivna tydliga vårdprogram och nationella riktlinjer och har som ambition att anpassa hela vårdkedjan från ambulanspersonal till primärvården.
Det är viktigt att vi har rutiner, en dokumenterad tydlighet av rutiner, behandling och vård och vem som ska göra vad, säger Maria Gustavsson.
Livsstilen har en avgörande betydelse i rehabiliteringen men också i det förebyggande arbetet. Stresscirklar är en del av Hjärt- och lungsjukas föreningsarbete liksom rökavvänjning och motion. Det går att höja livskvalitén även om man drabbats av sjukdom, men enskilda behöver råd och stöd.
Vi tar vid när patienten är medicinskt färdigbehandlad, säger Karin Åberg, eftervårdsombud i Hjärt- och lungsjukas förening.
Föreningen bedriver en hjärtskola året om vilket innebär att den som insjuknat eller vill lära sig förändra livsstil innan problemen blir akuta kan vända sig till föreningen. Hjärtskolan pågår sex veckor och vårdpersonal som kranskärlssjuksköterska, hjärtsviktsjuksköterska, dietist, kurator och andra yrkeskategorier kan kallas att medverka.

FÖRENINGEN TAR VID
Förr kunde föreningen på sin höjd lämna broschyrer om sin eftervårdsverksamhet på strategiska platser inom hälso- och sjukvården. Som delaktiga i hjärtprojektet ges eftervårdsomsbuden möjlighet att träffa patienten i samband med återbesök till sjukgymnasten på sjukhuset.
Det finns så mycket känslor med humörväxlingar och osäkerhet, man kanske inte vågar vara aktiv, men det går att uppnå resultat som man inte trodde var möjliga. Motion är väldigt viktigt och att man lyssnar på kroppen, säger Karin Åberg.
De förbättringsutrymmen som ringats in som ska omsättas i praktisk handling är exempelvis kvalitétssystem kopplat till ett särskilt register. Hjärtboken ska följa varje patienten i fem år där han/hon kan föra in egna värden, blodtryck, blodfetter med mera, vilka ska jämföras med kvalitetssystemens målvärden.
Ett annat exempel på förbättringsutrymme gäller väntetider för undersökning, och vårdinnehåll.
Ambitionen är att vi ska införa en hjärtsviksskola två gånger per år. Vi tittar också över möjligheten att erbjuda personer med kärlkramp en slags skola som syftar till livsstilsförändringar. Vi ser också över om vi ska starta gruppverksamhet för yngre kvinnor i karriären vilka drabbas av kranskärlssjukdomar. Vi planerar också samarbeta med kommunens folkhälsoenhet, säger Maria Gustavsson.

EVA GIDLUND

Annons
Annons
Annons