Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Projekt för ökad potatisproduktion

TORPSHAMMAR. Odlingslandskapet växer igen och några jobb utanför stan finns väl
inte? Det är utgångsläget för ett stort projekt i länet, som går under namnet Våga Växa i Västernorrland.
Potatisprojektet är ett av flera delprojekt, som kan utmynna i en anläggning för vidareförädling i länet.

Annons

Projektledaren Britta Vestin har en mängd idéer om vad man kan göra för att höja statusen på potatisen. Länet är inte självförsörjande på potatis, två tredjedelar produceras här, i övrigt kommer potatisen från Finland, Norrbotten, Västergötland och ibland Skåne.
Projektet syftar till att få fler odlare i länet. Vi vill också ha duktiga odlare och därför behöver odlarna kompetensutvecklas, säger Britta Vestin.
Potatisodlare behöver kunskaper om produktionsteknik, hur man gödslar, vilket utsäde som är bäst, vilka sjukdomar och skador potatis kan drabbas av.
Producenten behöver lära sig göra ekonomiska analyser av den egna gården och söka svaren på vilken kvalité jorden på odlingsytan har. Kunskaper om offentlig upphandling och anbudsförandet är också nödvändigt för att sälja sin lokalt odlade potatis.

ODLARNA TRÄFFAS
En IP-odling, integrerad produktion är en form av miljöcertifiering fast odlingen räknas som konventionell. Allt som sker i produktionen ska dokumenteras och strävan är att odlaren ska använda så lite kemiska preparat som möjligt. Krav-odlaren använder inga alls, säger Britta Vestin.
Kurserna hålls på Nordviks lantbruksgymnasium eller vid Sandö och både större och mindre potatisproducenter i länet träffas och utbyter erfarenheter.
Potatis är en produkt som mår väl av en kort resväg och bra förvaring, det är också en fråga om samhällsekonomi. Vill vi ha en levande landsbygd måste vi värna om de producenter vi har. Handlar man lokalt producerat betyder det att en gård står kvar, säger Britta Vestin.

INSTÄLLDA PÅ VIDAREFÖRÄDLING
En förstudie om behovet av förädlad potatis och grönsaker i Västernorrland har gjorts och ytterligare en ska göras.
Vi vill göra en marknadsanalys av vidareförädling av skalad, hackad, skivad potatis och även söka godkända livsmedelslokaler. Beslut att gå vidare kan vi ta först när vi kollat om det finns möjligheter att starta en anläggning i länet, och det kommer att ge jobb, säger Britta Vestin.
Tanken är att ge potatisproducenterna en ökad lönsamhet genom att ta vara på den utsorterade potatisen som anses för liten, ful eller har fel storlek.
Det kan bli kulpotatis, potatisflingor eller annan förädlad form. Placeringen av ett livsmedelsföretag skulle i så fall ligga där det finns flest potatisodlare. Noteras bör att mejerilokalerna i Gullänget fortfarande är tomma.
Förstudien ska ge svar på frågan om lönsamhet finns, senast i augusti.

Fakta projektet
E LRF, Lantbrukarnas Riksförbund i Västernorrland har tagit initiativ till projektet Våga Växa i Västernorrland för att skapa en positiv utveckling i länet, med en livskraftig landsbygd och ett öppet odlingslandskap.
E Projektet finaniseras med pengar ur tre EU-fonder; jordbruks-, regionala- och sociala fonden. Länsstyrelsen, länsarbetsnämnden, Nutek, landstinget och länets kommuner är offentliga finansiärer. Privata finansiärer är LRF, Milko, Länsförsäkringar, Föreningsparbanken, Sparbanksstiftelsen Norrland samt Sidensjö Sparbank.
E Potatisprojektet, som pågår 2001-2002, syftar till samverkan och kompetensutveckling för ökad potatisproduktion. 45 potatisodlare deltar varav tio är nybörjare.
E Odlarna får genom olika kurser lära sig produktionsteknik, juridik, ekonomi, marknadsföring, IP-odling samt Krav-odling.





DET HANDLAR VÄLDIGT MYCKET OM KUNSKAP
TÄVRA. Det är en riktig knöl och namnet är Ovatio. Den ska förvaras svalt och mörkt i ett särskilt utrymme för knölar. Under den jordiga ytan är den gul, lite mjölig och god sägs det, nästan jämförbar med kung Edward.
Gården där Ovatio finns ligger i Tävra, Arnäsvall. Familjen Edin ökar kunskapen om potatisen för ännu bättre kvalité och rikligare skörd.
Mats Edin tog över föräldrahemmet, som ligger på en höjd, mot skogen med utsikt över jordbrukslandskap, och E4 på betryggande avstånd. Den väl trafikerade vägen syns från köksfönstret, där passerar med jämna mellanrum långtradare, med potatis i lasten. Potatis som distribueras till butiker från Norrbotten och Finland, trots att det finns lokala odlare på närmare håll.
Mats och Eva Edin drömde som andra unga om framtiden när de övertog jordbruket som nygifta. Tre barn som intresserar sig för gården och potatisodling är mycket att vara tacksam över.
Men jordbrukets villkor har förändrats sedan självhushållningens tid. Mats Edin arbetar skift på Husumfabriken, Eva Edin arbetar 75 procent vid ett gruppboende.
Gården har producerat nötkött. För tio år sedan övergavs verksamheten, istället började familjen Edin odla potatis.
Nu deltar makarna i potatisprojektet, ökad kunskap om potatisodling är ett behov hos Edins. De räknar sig som hobbyodlare, odlingen är 0,5-1,0 hektar.
Vi vill kompetenshöja oss, sätter man 500 kilo potatis vill man få tillbaka mer än utsädet. Vi har för dålig kunskap om hur vi ska bruka marken på rätt sätt. Storfräsarna inom näringen får tillbaka 20 gånger utsädet och vi, 7-8 gånger utsädet, säger Mats Edin, med tillägget att den storleken på återbäringen kunde man nöja sig med när gårdsfolk körde med häst och vagn, men inte nu.
Nu är det andra tider och Mats Edin pratar med intresse om hur det med ökade kunskaper går att odla på samma yta och ändå få ut mer. Edins har aldrig använt bekämpningsmedel eller konstgjord gödsel. De har alltid eftersträvat kvalité och säljer tonvis med potatis till släktingar och vänner.
För några år sedan när regnet var värre än i mannaminne förlorade han skörden av King Edward, han blev tvungen att plöja ner potatisen som fick bladmögel och brunröta, just den sorten är extra känslig, säger Edins. Han bytte potatissort efter att i timmar ha pratat med en kunnig odlare på telefon. Sen dess odlas Otavio.
Det handlar väldigt mycket om kunskap hur man odlar och kvalitén på jorden. Jag tror förstås att man ska byta odlingsyta år från år. På 500 kilo utsäde får vi fyra-fem ton potatis men då går det bort en del i sorteringen, säger Mats Edin.
Normalhushållet köper ungefär 200-250 kilo potatis per år. Nybörjarodlaren får räkna med en investeringskostnad på 20 000 kronor per hektar. Då gäller det att ha tillräckliga kunskaper för att avkastningen ska bli så bra som möjligt. Naturkrafterna är som de är i klimatzonen som tidvis bjuder på regniga, ogynnsamma somrar. Just därför är det viktigt att öka kunskaperna.
Vi har några kunder som tycker att vi är för billiga och som gärna betalar mer per kilo för kvalitetens skull men vi har också upplevt kunder som tycker att det är för dyrt. Jag tar sex kronor kilot, vissa butiker tar över tio kronor kilot. Det där är en balansgång, skulle vi få sälja om vi tog åtta kronor? frågar sig Mats Edin.
Samtalet kring kaffebordet övergår till potatisen som en viktig del av kosten. Många hushåll som har ont om tid köper pasta eller snabbris istället för potatis numera. De unga i familjen gillar verkligen potatis men tycks samtliga ha dålig erfarenhet av smaken på potatisen i skolan.
Huruvida familjen Edin ska utöka odlingen i framtiden är inte bestämt, kanske ansöker de om att bli Krav-odlare. Kunskapsbanken ska först fyllas på det kommande året genom potatisprojektet.
Barnen deltar alltid under odlingsprocessen, från jord till bord. 19-åriga Martina ser det som en tradition. När jorden doftar vår och järnnätterna i juni är förbi är det dags. En av dem kör traktorn, resten av familjen sitter på sättar´n och droppar utsädespotatisen i den mörka myllan.


EVA GIDLUND

Annons
Annons
Annons