Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Plus 15 miljoner för kommunen

ÖRNSKÖLDSVIK. Örnsköldsviks kommun redovisade i går ett resultat för föregående år på plus 15 miljoner kronor och klarar därmed som enda kommun i länet statens balanskrav.
I budgeten för 2001 beräknades resultatet bli 17,7 miljoner kronor.

Ekonomichef Barbro Öqvist var mycket glad över att kunna redovisa resultatet redan i går och därmed ge kommunfullmäktiges ledamöter möjlighet att debattera föregående års resultat redan i januari. Det är ett par månader tidigare än vanligt. Hon var också nöjd över resultatet och sa att så mycket som en tredjedel av landets kommuner inte klarar att uppnå balanskravet för fjolåret. Ett stort antal kommuner har mycket svårt att få debet och kredit att gå ihop. För Örnsköldsviks kommun är det andra året i rad med överskott. Dessförinnan var underskotten stora under flera år. För innevarande år väntas också ett betydande underskott.

STOR TRÄFFSÄKERHET
Det är givetvis skicklighet som ligger bakom årets enastående träffsäkerhet i en budget som omsätter 2,3 miljarder kronor, sa budgetchef Mikael Öhrling med en stor glimt i ögat.
Sanningen är nämligen den att kommunen haft tur. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 25,7 miljoner kronor utöver vad som budgeterats och det är givetvis oroande. Samtidigt har skatteintäkterna tack vare sysselsättningsökning och ökad skattekraft i riket ökat med 18,0 miljoner kronor. Finansnettot, det vill säga skillnaden mellan ränteutgifter och ränteinkomster, blev också 7,9 miljoner kronor bättre än beräknat. Avvikelserna har med andra ord tagit ut varandra vilket gör att träffsäkerheten blev förbluffande stor på sista raden.

HÖGA KOSTNADER
Bokslutet visar att nämnder och styrelser tillsammans förbrukade 17,7 miljoner kronor mer än beräknat. Kostnaderna steg med nära 5 procent och det var något som Barbro Öqvist höjde ett varningens finger för. Nämnderna har nu helt förbrukat sina reserver från tidigare år. De flesta har ackumulerande underskott som byggs på mer och mer. Underskotten jämfört med budgeterat ser ut på följande sätt för fjolåret.
teknisk nämnd, - 8,5 miljoner
kultur- och fritidsnämnd, - 1,8 miljoner
kommunstyrelsen, + 8,5 miljoner
barn- och utbildningsnämnd, - 13,6 miljoner
socialnämnd, - 2,2 miljoner
övriga nämnder, - 0,1 miljoner
Bland annat kan nämnas att löneökningar utöver budgeterade 3 procent kostade kommunen 10,9 miljoner kronor för fjolåret.

LÅGA INVERSTRINGAR
Investeringarna stannade vid 80 miljoner kronor under fjolåret främst genom att Själevadsbron och Målevägen försenades. Kommunen har som mål att hålla investeringarna omkring eller under 100 miljoner kronor. Som mest har 150 miljoner kronor investerats under ett enda år. Det var 1997.
Låg investeringstakt ledde i sin tur till att låneskulden minskade för femte året i rad. Under fjolåret amorterades 62 miljoner kronor. Inga nya lån togs. Det innebär i sin tur lägre ränteutgifter och hög likviditet. Totalt sett hade kommunen finansiella intäkter på 32,9 miljoner kronor och ränteutgifter på 11,7 miljoner miljoner kronor.
Låneskulden var vid årets slut 286 miljoner kronor vilket motsvarar 5 200 kronor per invånare.
Soliditeten är också mycket god. Den låg på 70 procent för Örnsköldsviks kommun vid årets slut jämfört med cirka 55 procent i riket.

SVEN LINDBLOM

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons