Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Ingen ljusning i sikte den närmaste tiden

BJÖRNA. Lappa och laga. Punktinsatser vid akuta behov.
Det var politikers och tjänstemäns konkreta besked i går kväll till Björnaborna när beslutsfattarna ställdes mot väggen om den dåliga skolmiljön.

Något samlat grepp för att ge skolbarnen i Björna en bättre arbetsmiljö kommer inte att tas inom överskådlig framtid. Det stod klart ganska snart när 100-talet Björnabor samlats i skolan för att möta kommunens beslutsfattare.
Till det finns det helt enkelt inga pengar avsatta i dag.
Björnaskolan fick förra året 6,5 miljoner kronor till mer eller mindre akuta insatser, bland annat för att klassrummen i gula paviljongen inte längre ansågs hålla måttet som undervisningslokaler.
I ett utgrävt suterrängplan under nuvarande skolan är det därför tänkt att hemkunskapen och musiken ska få en fristad.
Expeditionsbyggnaden, där lågstadiet tidigare inrymdes, får också del av de pengarna för sina mest akuta behov.

STORA GREPP DRÖJER
Men de stora, och nödvändiga insatserna, dröjer fick Björnaborna klart för sig. 200 miljoner har avsatts för åtgärder i fyra av de mest behövande skolornai kommunen: Själevad, Björna, Bredbyn och Bjästa.
Men i den så kallade S3B-utredningen ligger Björna inte längst fram, först ut där är Själevad. Tidigaste om några år kan Björna hoppas på en större upprustning av sina skollokaler enligt de planerna.
Många vittnade vid mötet i går kväll om problem med läckande tak, fukt i väggar, mögelangrepp och annat. Vissa berättade hur miljön gjort dem sjuka, andra åter höjde sina röster och undrade varför åtgärderna oftast dröjer så länge.
Om jag har ett läckande tak hemma lagar jag det omgående, men här på skolan har det funnits läckor som kommunen vetat om flera år utan att något hänt, sade skolrådets Cristina Göransson.
Kommunens representanter svarade så gott de kunde på alla frågor och hänvisade såväl till besvärliga regnhöstar som brist på pengar och oenighet i bygden.

SKOLRÅDET SATTE FART
Klart är dock att mycket av det som hänt satt fart sedan skolrådet i Björna bildades för snart två år sedan.
Rådets Ann-Sofie Molander pekade på vad hon ansåg vara brist på handlingskraft och ställde den berättigade frågan:
Ska barnen bli sjuka för att de går i undermåliga lokaler?
Närmast ett rakt svar på den frågan var kommunalrådet John Norberg, även ordförande i tekniska nämnden som ansvarar för skolbyggnaderna.
Krävs det akuta åtgärder måste kommunen göra något, även om det är knapert i kassan, var hans besked.
Varför det ändå hade dröjt med åtgärder, trots akuta problem, kunde han dock inte ge något svar på.
Jag vet inte var det hakat upp sig. Det får vi väl försöka ta reda på.

FÅ KONKRETA SVAR
Fastighetschefen Hans Nolander underströk att dröjsmålen inte var någon medveten förhalning från kommunens sida.
Vi ska genomföra åtgärder utifrån S3B-utredningen. Men allt tar sin tid, som upphandling och beslut om hur lokalerna kan nyttjas bäst. Det är viktigt att det blir rätt från början.
Hans Nolander var också den som starkast gick i försvar av hur kommunen agerat. Åtgärder hade visst vidtagits och pengar satsats, men regniga höstar och platta tak hade ställt kalkyler och planering på huvudet.
Han ville heller inte gå med på att skolorna i Örnsköldsvik skulle hålla låg standard.
Tvärtom, menade han. Vi har fin lokalstatus på våra skolor jämfört med övriga landet.
Med några få undantag, tillade han med hänvisning till S3B-utredningen, där Björna finns med.
Sedan fortsatte frågorna att strömma till beslutsfattarna i panelen längst fram. Men som så ofta tidigare i dessa sammanhang var frågorna betydligt fler än de konkreta svaren.

PER EURENIUS

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons