Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vägarnas sällsynta blommor skövlas

Annons
Vägarnas sällsynta blommor skövlas

Var fjärde skyddad förekomst har försvunnit på sex år

Var fjärde artrik vägkant i Västernorrland har förstörts sedan 1995.

Detta trots att lokalerna uppmärksammats och registrerats i en inventering vägverket själva gjort.

Det var i mitten av 90-talet som floran vid vägkanterna kartlades. För Västernorrlands del innebar det att 42 speciellt intressanta sträckor, på sammanlagt 20 mil, pekades ut.

Två områden i länet ansågs dessutom så viktiga att de klassades till nationella "hänsynsområden". Dessa extra värdefulla vägmiljöer hittar man i Höga kusten och på Alnön.

Inventeringen innebar också att de finaste sträckorna skyddades med speciella små gröna vägskyltar som upplyser om att här finns växtlighet att ta hänsyn till.

Ändå har en fjärdedel av dessa vägkanter förstörts på bara sex år. Ofta handlar det om dikningar eller vägförstärkningar som helt spolierat miljön.

- Det enda som finns kvar längs många dikade sträckor är vägverkets skyltar som markerar naturvärden, säger Tomas Ljung hos vägverket region mitt till Naturvårdsverkets tidning Miljöaktuellt.

Han var ansvarig för kartläggningen och har nu gjort en översyn av hur skötseln av dessa vägkanter fungerat sedan dess. Tanken var att Vägverket med hjälp av de nya kunskaperna skulle ligga på entreprenörer och egna anställda när det gäller hänsynen till vägkantsfloran.

Redan när arbetet påbörjades betonade man också att kartläggningen inte skulle bli någon "hyllvärmare" utan verkligen användas praktiskt.

Det innebär till exempel att vägkanterna på känsliga områden ska slås senare än normalt för att växterna ska hinna fröa av sig. Känsliga vägkanter får heller inte buskas igen och dikning ska undvikas på de utpekade vägavsnitten. Man bör också på sådana vägar undvika insådd av främmande fröblandningar, vara försiktig med saltning eller med lut mot dammning.

Vid om- och nybyggnader av vägar med intresse för floran ska också speciella miljökonsekvensbeskrivningar till.

Men det visar sig alltså att det varit si och så med hur reglerna följs i Norrland. Det finns dock undantag och dit hör enligt undersökningarna Jämtland, som hunnit längst när det gäller skyddet. Även Dalarna låg bättre till än Västernorrland medan resultatet i Gävleborg var lika illa som hos oss.

Ett exempel på fin vägkantsflora är vägsträckan Kåsta-Ådal-Näsänget i Nordingrå. Där hittar man spännande växter som hässleklocka, springkorn, slåtterfibbla, backtrav, sandnarv och trolldruva.

Vägkanten vid Höven i Resele med en av landets två förekomster av den hotade ryska draktimjan är en annan speciell vägkant att bevara. Likaså den del av Herrsjövägen utanför Kramfors där det i fjol upptäcktes ett bestånd med över 20-talet exemplar av den mycket sällsynta ormbunksväxten topplåsbräken.

Vägkanterna är i dag en biotop dit många växter från andra miljöer trängts undan.

anders liden

0612-77 17 60

anders.liden@tidningen.to

Skyddsvärd vägkant.

Här vid Höven i Resele växer en unik förekomst av rysk draktimjan. Var fjärde känd lokal med skyddsvärd flora i länet har dock spolierats på bara sex år.

foto: anders lidén

Rysk draktimjan.

Blomman är en av de växter som ska skyddas enligt kartläggningen av vägkanternas flora.

Annons
Annons
Annons