Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Skolan kan hjälpa elever med damp

Skolan kan hjälpa elever med damp

I varje skolklass finns det minst ett barn som lider av damp, barn vilkas skolgång på grund av handikappet blir stökig och otrygg. För att underlätta för dem har Grämestaskolan i Kramfors kommun startat en mindre undervisningsgrupp som ska garantera stabilitet och trygghet.

När ett barn med damp börjar skolan är det ofta starten till en problematisk tid, främst för barnet självt men även för dess föräldrar och övrig omgivning. Ett barn med damp passar inte in i den mallade värld skolan utgör, där alla ska vara likadana och ingen får sticka ut.

- Men det behöver inte vara så. Med kunskap om dysfunktionen går det att möta eleven på den nivå denne är och skapa en trygg, strukturerad skolgång, säger Karin Holmberg, som arbetar som speciallärare på Grämestaskolan och sitter med i damp-teamet för Kramfors/Sollefteå.

Kalle är nio år och har damp. Han har ända sedan födseln haft svårt att koncentrera sig och har lätt att bli distraherad. Motoriken är dåligt utvecklad så han uppfattas lätt som strulig och flaxig i sättet. Humöret svänger snabbt och han har lätt att bli aggressiv.

När han vid sex års ålder började förskoleklass märktes det direkt att han var annorlunda i jämförelse till de andra barnen. Det blev ofta rörigt kring Kalle och många gånger hamnade han i bråk med sina kamrater. I årskurs ett hade han en assistent med sig under skoltiden, men eftersom det inte fungerade tog man till andra åtgärder.

På elevvårdskonferenser utarbetade undervisande lärare och rektor i samarbete med föräldrarna ett speciellt åtgärdsprogram. Som en del i det togs sedan kontakt med skolpsykologen, som vid ett flertal tillfällen träffade familjen och efter olika tester gjorde bedömningen att Kalle lider av damp.

Kalle går nu i en mindre grupp bestående av fem elever på Grämestaskolan. Eleverna är mellan åtta och tio år och en del av dem är inskrivna i särskolan, men inte alla.

- Vi har alltså sedan ett år tillbaka en samundervisningsgrupp för elever som har behov av struktur, tydlighet och kontinuitet i skolvardagen, berättar Karin Holmberg.

I klassrummet där de håller till har varje barn en egen avskild arbetsplats. På väggen framför dem hänger schemat, som utgör själva ryggraden i arbetet. Alla fem eleverna har till exempel svenska samtidigt, fast på sin nivå och i sin egen takt.

En pedagog, Lisbeth Lundin, och Linn-Britt Sjödin, assistent, håller i undervisningen. Eftersom behovet av stabilitet och trygghet är stort hos barn med damp går man varje morgon tillsammans igenom dagens schema.

Vid sin arbetsplats har Kalle fem dokumentfack i plast staplade på varandra. De är märkta ett till fem och i fack ett ligger det arbete som han ska göra under första arbetspasset.

- Viktigt är att det mesta är likadant och välbekant för barn med damp. Om man ska göra avvikelser från det uppgjorda schemat måste man tala med barnen om det i god tid så att de hinner vänja sig vid tanken. Extra problematiskt brukar det vara när någon av personalen är sjuk, då blir det oroligt.

En del av deltagarna i samundervisningsgruppen går vissa lektioner tillsammans med sin ordinarie klass.

Kalles känslighet för ljud och beröring gör dock att han tillbringar all sin tid i den lilla gruppen. Idrott och rörelse är viktigt för dampbarns träning av motoriken och även under idrottslektionerna är Kalle med högst tre andra elever.

Varje vecka kommer en musikpedagog från särskolan i Kramfors. Det är en mycket uppskattad timme när barnen får leka med ord och sång samt spela olika instrument.

- Något annat de tycker är roligt och som är utvecklande är att arbeta vid datorn, berättar Lisbeth.

Några gånger i veckan skriver Lisbeth Lundin och hennes kollega Linn-Britt Sjödin en kort rapport i en speciell kontaktbok som sedan skickas hem till föräldrarna.

- Med en del föräldrar har vi daglig kontakt. Kommunikationen med hemmet är av stor betydelse.

Undervisning i liten grupp för elever med särskilda behov är ett relativt nytt arbetssätt på Grämestaskolan.

- Vi införde systemet för ett år sedan och tycker att det fungerar mycket bra. Målet är att slussa in barnen i normalklass, men det är olika från fall till fall om det går och hur lång tid det tar, säger skolans rektor Susul Olsson.

Vad händer när Kalle blir äldre och ska börja högstadiet?

- På de flesta högstadier finns liknande undervisningsalternativ och på Gudmundråskolan vet vi att det redan finns en grupp för barn med särskilda behov.

Fotnot: Kalle är ett fingerat fall och finns inte i verkligheten.

ann-cathrin granbäck

0612-77 17 62

ann-cathrin.granback@tidningen.to
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons