Tuffa tider för elektriker

Jonny Lidén, 18, går sista året på el- och energiprogrammet. Han drömmer om en framtid som elektriker, men risken finns att han får fortsätta drömma. – Jag är beredd att flytta vart som helst bara för att få ett jobb, säger Jonny.

I dag utbildas för många elektriker i Sverige. Och många blir utan den nödvändiga praktiken för att bli certifierade. Många elföretag anser det inte mödan värt att ta emot lärlingar. Sedan 2005 har bara hälften av eleverna på elprogrammet etablerat sig som elektriker.

I Härnösand är det bara en av fem utexaminerade elever som lyckats få lärlingsplats, enligt Mathias Maberg, lärare på el- och energiprogrammet på Härnösands gymnasium. Och statistiken är lika dyster över hela landet. Utbildade elektriker tvingas söka sig till andra branscher.

– Det är slöseri med resurser när ungdomar jobbar med annat än de utbildat sig till, säger Jimmy Åsberg, regionchef på Elektrikerförbundet i Sundsvall.

Överkapaciteten på utexaminerade elektriker inom gymnasieskolan har varit känd i många år och än värre blev det när konjunkturen försämrades för två år sedan, framhåller Jimmy Åsberg. När jobben försvinner och elföretagen tvingas till uppsägningar minskar också möjligheten att anställa lärlingar.

– I Sundsvall och Härnösandsområdet har det helt saknats byggprojekt de senaste åren. Därmed inte sagt att det saknas objekt. Vad hände med alla miljonprogram som är i behov av upprustning, till exempel.

Jimmy Åsberg ser, trots alla orosmoln, ljust på framtiden. Medelåldern i yrket är hög och vad händer när konjunkturen vänder och alla 40-talister går i pension, frågar han sig.

– Det kommer alltid att finnas behov av utbildade elektriker. Min uppmaning till de som just är färdigutbildade och redan börjat misströsta är att inte ge upp. Sök alla jobb som finns och se till att passa tider och göra ett bra intryck när ni får chansen. Var nyfiken och fråga om allt.

18-åringarna Jonny Lidén, Joakim Nilsson och Andre Isaksson går samtliga sista årskursen på el- och energiprogrammet i Härnösand. De är alla medvetna om den svacka som råder inom branschen, men ändå försiktigt optimistiska inför framtiden.

– De är viktigt att vara motiverad och visa sig på styva linan när man är ute på praktik. Vi är inte främmande för att flytta från stan, långt om så behövs för att få jobb, säger de samstämmigt.

I motsats till flera av sina klasskamrater har de etablerat kontakter inom branschen och tror inte att det skall bli några svårigheter att få plats på något lokalt företag efter skolan. Utan lärlingsanställning blir de inte färdigutbildade och får inte de nödvändiga certifikaten. Att de valde att utbilda sig till elektriker var just i tron att det skulle ge jobb.

– Dessutom är det ett fritt och bra yrke. Man råder sig själv, måste tänka till och klura lite. Just nu har jag svårt att tänka mig något bättre jobb, säger Jonny.

  • Lärlingsanställning

    Lärlingsanställningar är vanliga tillsvidareanställningar, men samtidigt en del i utbildningen. Vid början av lärlingsanställningen kontrolleras att inga kurser saknas och att betygen är godkända.

    Lärlingen ska arbeta tillsammans med en handledare och utföra ett antal olika arbetsmoment.

    Lärlingstiden är 1600 timmar, vilket motsvarar ett arbetsår. När lärlingstiden av avklarad blir elektrikern certifierad och får arbeta självständigt. Lärlingslönen är cirka 12000 kronor i månaden, ungefär halva lönen för en fullärd elektriker.

    Källa: EIO, Elektriska Installatörsorganisationen

Dela
  • +1 Intressant!