Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Tröga EU-satsningar stoppar nya projekt

+
Läs senare

Tröga EU-satsningar stoppar nya projekt

Trögheten i redan beviljade EU-projekt slår nu tillbaka mot nya planer.

Sex projekt i Västernorrland på sammantaget en kvarts miljard kronor i omsättning måste bordläggas på grund av penningbrist.

Två av projekten utgörs av länsstyrelsens ramprogram för regionala utvecklingsbidrag och landsbygdsbidrag för tiden fram till april 2004.

Det handlar här om 14,9 respektive 18,7 miljoner enbart i EU-stöd. Totalbeloppen är ansenliga 132,1 respektive 102,2 miljoner. Pengarna syftar till att utveckla företag och företagande i länet.

Övriga projekt som drabbas är Innovativt företagande i Sundsvall och Härnösand, Mötesplats Kerstins Udde i Trehörningsjö samt två strategiska kompetensprojekt som drivs av länsarbetsnämnden i Västernorrland.

Dessa omsätter tillsammans omkring 15 miljoner kronor och baseras på 7 miljoner i EU-stöd.

Men så blev inte alls utfallet i beslutsgruppen för mål 1 i Södra skogslänsregionen.

I stället bordläggs ärendena till nästa sammanträde i mars 2002.

Orsaken förklaras som brist på pengar. Fast egentligen är det snarare en brist på bemyndigande från EU att bevilja mer pengar, detta eftersom tidigare EU-projekt släpar efter och inte har rekvirerat sina beviljade medel.

Försenade och tröga projekt som inte håller farten ligger som en propp och spärrar vägen för nya och kanske bättre projekt.

- Det är ingen ko på isen i den regionala fonden. Ramprogrammen ska prioriteras vid nästa sammanträde. Sociala fonden är värre. Där kunde bara ett projekt beviljas. I jordbruksfonden likaså, säger PG Hånell som ansvarar för strukturfondsfrågorna på länsstyrelsen.

- Man kan säga att projekten som har fått stöd borde jobba på lite fortare och hålla högre tempo helt enkelt. Vi försöker också få regeringen att höja beslutsramarna.

Vad trögheten beror på vet inte Hånell.

- Det är ingen alldeles enkel fråga. Men det finns exempel där man fått beslut i december och ska starta i mars men inte kommit i gång med att rekrytera projektledare förrän i juli-augusti.

- Man sitter och avvaktar för länge. Att avvakta sig i form är aldrig någon bra metod.

- Jag ska inte peka ut någon enskild syndare. Men projekt som har knogat på bra kan jag nämna. Det är till exempel Dannero och deras veterinärstation, laxfisket i nedre Indalsälven, utvecklingen av Mannaminnes museisamling, Idrottsparken i Sundsvall och LRF:s stora projekt Våga växa i Västernorrland.

PG Hånell noterar att överlag är de privata aktörerna snabbare än de offentliga i stat och kommun. En orsak är mindre likviditet. Man måsta ha pengarna fortare helt enkelt.

På kort sikt befaras inte att EU-pengarna går förlorad på grund av de här problemen. Tvärtom tycker EU-kommissionen generellt att Sverige hållet tempot väl i mål 1-programmet.

Men vad som ytterst kan hända om förseningen hänger kvar vid programtidens slut 2006 vet ingen.

Risken finns att ej utnyttjade medel stryps rakt av.

- Det kan inte uteslutas i alla fall, säger PG Hånell.

klas leffler

0611-554830

klas.leffler@tidningen.to
Annons
Annons
Annons