Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klarlagt att militären begick mened om skotten i Lunde

Annons
Klarlagt att militären begick mened om skotten i Lunde

Sjuttio år efter Ådalskravallerna har ny forskning påvisat en rad nya uppgifter kring de tragiska händelserna i Lunde Kristi Himmelsfärdshelgen 1931.

Det är arkivchef Håkan Axelsson på Näringslivsarkivet i Härnösand som börjat undersöka de handlingar som nu blivit offentliga hos försvarsmakten och som jämförs med domstolshandlingar och förhörsprotokoll.

Bland annat har Axelsson kunnat konstatera att de inblandade militärerna begick mened.

- Militären förhörs inte förrän den 30 maj 1931, två veckor efter händelserna. I krigsarkiven har jag hittat handlingar om hur de ska svara på polisens frågor för att uppgifterna ska vara samstämmiga. De inblandade militärerna uppmanas alltså till mened, berättar Håkan Axelsson.

Arbetarna i Utansjö och Sandviken sympatistrejkade med arbetarna vid Marmaverken. I maj tog arbetsgivaren upp strejkbrytare för att lasta de fyllda lagren i Ådalen. Strejkbrytarna bodde på fartyget Milos som låg vid kaj i Lunde. 13 maj gick en uppretad folkmassa till anfall och klådde upp fyra strejkbrytare.

- Och de fyra är målsägare i rättegångarna mot strejkledarna. De fyra är också de enda strejkbrytare som vi känner namnen på.

De övriga kallas endast med initialer, i stil med A F Mårtensson, ingen bostadsort eller möjligen Stockholm. Och i flera handlingar är namnen bortskrapade. Och övertuschade, allt för att de ska förbli anonyma. Man har på ett medvetet sätt förvanskat rättsprotokollen.

Den 14 maj, arrangerades ett stort demonstrationståg som skulle gå till Lunde. Enligt uppgifter fanns demonstranter från hela Ådalen på plats.

- Och inte bara Ådalen. Folk reste ända från Ånge med bil för att vara med i demonstrationen. Trots att säkerhetspolisen hade god kontroll på kommunisterna med agenter på plats, finns det ingen bra förteckning över vilka som gick i tåget, ett märkligt faktum.

Militären inkallades. Befälhavaren, kapten Mesterton hade placerat sina trupper i Lunde. Beskjutningen som tar fem människoliv tar fart innan man följt reglerna i strafflagen, som innebär att demonstranterna skall varnas tre gånger.

Ådalskommissionen tillsätts den 17 maj på uppdrag av regeringen CG Ekman. De förhör militären en vecka efter polisen, 3-7 juni. 20 juli, efter två månaders arbete, kan kommissionen publicera en tvåhundra sidor tjock rapport där ingen kan lastas för att ensam bära ansvaret för händelserna. De civila myndigheterna från kritik, medan militären frias helt.

- Och det är anmärkningsvärt att man klarar av att skriva hundra sidor i månaden. Skulle jag skriva så snabbt skulle jag nog kunna försörja mig på det, skrattar Håkan Axelsson.

I de efterföljande rättegångarna frias militär, landshövding och landssekreterare. Landshövding Stenström tvingas dock avgå. Landsfogde Påhlman döms till 500 kronor i böter för ämbetsfel.

I stora Milosmålet 23 juli 1931, andra Milosmålet 5 oktober 1931 och tredje Milosmålet 14 maj 1932 döms sex strejkledare till mellan två månader villkorligt och två år och sex månaders straffarbete, tämligen milda domar för upprorsmakare.

- De har trots allt gjort sig skyldiga till rejäl misshandel. Flera av dem är dessutom dömda för andra brott, misshandel och lönnbränneri.

Det är ett digert material som Håkans Axelsson studerar. Totalt handlar källmaterialet om runt tiotusen sidor. Bara krigsrättsprotokollet består av tretusen maskinskrivna sidor i folioformat.

- Historien blir inte sämre av att vi hittat nytt källmaterial.

Nästa år blir materialet tillgängligt för allmänheten. Det ska publiceras på CD-rom,

- Vi har fått EU-medel för publiceringen som sker tillsammans med Svar i Ramsele och Sandslån.

Åke Dahlbäck
Annons
Annons
Annons