Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Banverket betalar för merjobb på länsstyrelsen

Annons
Banverket betalar för merjobb på länsstyrelsen

- men oense om priset för Botniabanans tillsyn

Banverket går med på att betala två årsarbetare på länsstyrelsen under 2003 och 2004 för extraarbete i samband med Botniabanan.

Enligt länsstyrelsen krävs minst det dubbla för att klara miljötillsynen.

Banverkets generaldirektör Bo Bylund har förståelse för att ett anläggningsprojekt av Botniabanans storlek betyder extraordinära insatser för länsstyrelsen i Västernorrland.

Det förklarar han i ett yttrande till miljödepartementet.

Slutsatsen är att Banverket kan bekosta två årsarbetskrafter, detta enligt reglerna i miljöbalken att den som söker miljötillstånd kan bli skyldig att stå för berörda statliga myndigheters undersöknings-, övervaknings- och tillsynskostnader.

Skälig kostnad för en årsarbetskraft är enligt Banverket 525.000 kronor. Det innebär att man godtar 1.050.000 kronor per år.

Ersättningen vill man begränsa till 2003-2004. Starttiden motiveras med att bygget av de bandelar som ingår i regeringens tillåtlighetsbeslut ska påbörjas under 2003.

Angående ersättning efter 2004 tycker Banverket att den får man pröva senare när man ser hur de första åren har fungerat.

Bo Bylund invänder mot begreppet "Botniabanestråket" som länsstyrelsen använder för att täcka in både Botniabanan och följdåtgärder som planeras på Ådalsbanan mellan Sundsvall och Långsele. Här och nu gäller det Botniabanan, Ådalsbanan får prövas i sitt sammanhang, menar han.

I yttrandet framhålls också att Botniabanan AB kommer att ha en omfattande egenkontroll. Det gäller bland annat effekterna i vattendrag och på grundvatten och i specifika program för de tunnlar som ska byggas. Bolagets egna undersökningar minskar bördan på länsstyrelsen.

Länsstyrelsens uppfattning är att två årsarbetare extra inte räcker.

- Nej. Vi har begärt två miljoner om året, motsvarande fyra årsarbetare, och detta under hela tiden från tillåtlighetsdatum som var 20 juni 2001 fram till utgången av 2007, säger Leif Kåsthag, länsarkitekt och chef för samhällsbyggnadsavdelningen.

- Tiden spelar roll för rekryteringen också. Vem vill flytta hit till Västernorrland om arbetet är tillfälligt på två år? Är det på sex år kan vi tillsvidareanställa personen.

- Och Ådalsbanan nämner vi bara i allmänna ordalag. Den tar vi inte betalt för i de två miljonerna. Tillsyn utöver miljöbalken, enligt plan- och bygglagen och kulturminneslagen, ingår inte heller. Då hade det blivit 2,6 miljoner.

Länsstyrelsen känner redan av en Botniaeffekt sedan flera år tillbaka. Merarbetet beräknas till 4,3 årsarbeten 1998, 6,1 under 1999 och 6,4 under 2000.

Detta har skett utan kompensation och innebär att andra uppgifter har fått stå tillbaka. Det går inte i längden enligt Leif Kåsthag.

- En liten länsstyrelse har lite medel och då klarar man inte ett så stort jobb som Nordens största anläggningsjobb. Man kan också se det så att det här visar för regeringen att vi har rätt resurser i dag. Därför krävs extra resurser för Botniabanan, säger han.

När Högakustenbron och nya E4 byggdes betalade Vägverket på motsvarande sätt för en del av miljötillsynen. Det väckte kraftig kritik för att länsstyrelsen hamnade i knäet på den som man skulle granska.

klas leffler

0611-554830 klas.leffler@tidningen.to



Annons
Annons
Annons