Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ångermanlands kommuner tappar bidrag från kommunakut

Annons
Ångermanlands kommuner tappar bidrag från kommunakut

Det är nu troligt att en del av bidraget från kommundelegationen till kommunerna i Ångermanland uteblir. Åtminstone Härnösands kommun klarar inte hela den bruttokostnadsminskning som man kommit överens om. Även I Sollefteå är man tveksam till om man klarar bruttokostnadsminskningen. Kramfors är däremot försiktigt optimistisk. Om man inte klarar kravet minskar kommunernas bidrag från kommunakuten.

Härnösands kommun är redan rätt så övertygad att man inte når ända fram när det gäller bruttokostnadsminskningen. Däremot räknar både kommundelegation och Härnösands kommun med att klara balanskravet.

Härnösand och Ådalskommunerna är inte ensamma. Nu är det ett åttiotal kommunerna liksom Härnösand, Kramfors och Sollefteå som inte klarar av att få sina ekonomier i balans i år.

Det visar Kommunförbundets nya rapport "Kommunernas ekonomiska läge", oktober 2001.

-På torsdagen besökte vi kommundelegationen. Och vi är överens om att vi kommer att klara balanskravet nästa år.

-I år har vi aldrig räknat med att få en budget i balans, säger Ingvar Wiklund kommunalråd i Härnösand.

Samma sak gäller för både Kramfors och Sollefteå. Men alla tre kommunerna har planerat att få budgeten i balans till utgången av 2002.

I stället kommer kommunen med största sannolikhet att visa det största underskottet hittills i kommunens i historia. Det handlar om ett underskott i storleksordningen 100 miljoner.

-Det beror till stor del på att kommunen tagit över lån från Härnösandshus vilket var en del av överenskommelsen med kommundelegationen. Det här inget vi släpar med oss till år 2002.

Härnösands kommun räknar med att klara balanskravet 2002. Men man är inte säker på att klara den bruttokostnadsminskning man varit överens med kommundelegationen om.

-Klarar vi inte hela bruttokostnadsminskningen får vi inte heller hela det bidrag som vi annars skulle få från delegationen, säger Ingvar Wiklund.

Bidraget är ju 75 procent av den kostnadsminskning som vi genomfört.

Han vill inte spekulera om hur stor del som man klarar.

-Hittills har vi gjort en bruttokostnadsminskning på 30 miljoner. Och vi har 42 miljoner kvar. Det finns mycket att göra inom exempelvis vård och omsorg. Men vi får inte glömma att det handlar om människor av kött och blod.

För Kramfors del är man dock försiktigt optimistisk.

-Vi räknar med att klara balanskravet nästa år. Och vi hoppas också att klara bruttokostnadsminskningen. Visst är jag lite orolig men ändå optimistisk, säger Christer Nilsson, kommunstyrelsen ordförande i Kramfors.

Men mycket beror på enligt Christer Nilsson hur man ska hantera okända pålagor i form av skatter och eu-regler.

Även kommunalrådet Elisabeth Lassen i Sollefteå är orolig.

-Vi satsar på att klara balanskravet men när det gäller bruttokostnadsminskningen är det mer tveksamt. Dessutom ser det dystert ut redan i år.

-Vi ser ändringar i utfallet jämfört med våra prognoser men knappast till det bättre, säger Elisabeth Lassen

Härnösand, Kramfors och Sollefteå är definitivt inte ensamma med att ha en budget i obalans. Det finns flera förklaringar till kommunernas dåliga ekonomi. En är försämrade skatteintäkter

En annan högre löne- och prisökningar och tredje handlar om statsbidragen urholkas

Maxtaxorna är också ett problem eftersom de begränsar möjligheterna att styra och finansiera verksamheten

Kommunförbundets nya prognos beskriver en betydligt besvärligare ekonomisk situation än

tidigare.

- Skatteintäkterna ökar långsammare än vi har vant oss vid de senaste åren

samtidigt som statsbidragens urholkning blir kännbarare när kostnadsökningarna i

Sverige är högre än på länge. Eftersom behoven också ökar kan underskotten i

kommunernas ekonomi bli betydande om vi inte förmår att rätta munnen efter

matsäcken, säger Kommunförbundets ordförande Ilmar Reepalu.

Redan idag har kommunerna svårt att rekrytera utbildad personal som behövs för att kunna garantera en god kvalitet på vården och omsorgen.

-Därför ser vi att stora satsningar måste göras på äldreomsorgen. Satsningar som kommunerna inte klarar utan statens hjälp, säger Ilmar Reepalu.

Förbundet har frågat kommunernas ekonomichefer hur de ser på kommunernas

ekonomiska situation. Resultatet visar att i fyra av fem kommuner spricker budgeten för äldreomsorgen år 2001.

I 60 procent av kommunerna överskrids budgetramarna även för grundskolan och

funktionshindrade. I hälften av kommunerna klarar inte gymnasieskolan, individ- och familjeomsorgen och förskolan sin budget.

En fjärdedel av kommunerna anger ökade behov som orsak till att verksamheten inte höll

budgeten. Högre löner och volymökningar är de vanligaste orsakerna till att budgetarna inte

håller.

lennart lundberg
Annons
Annons
Annons